fordom jämte det brutna taket, men de med denna stomme föga öfverensstämmande utbyggena och verandorna äro senare tiders verk.
På norra sidan af stora huset, der nu köksafdelningen är den regerande, låg på 1840-talet en starkt grönskande dam, skuggad af pilar och ovanligt rik på större paddor som uppförde regelbundna aftonkonserter. Bakom dammen, på det nu varande växthusets plats, lågo ekonomibyggnaderna i en rad som slöt med ett litet orangeri och bostad för den då för tiden oundgängliga kullan som infann sig hvarje vår, ungefär samtidigt med lärkan.
På en grön plan, der musikläktaren nu afskär utsigten, reste sig en hög stång, kring hvilken klängde samma slags slingerväxt, som för närvarande skuggar löfsalen i närheten af schweizeriet. Till höger om planen, från hufvudbyggnaden räknadt, växte ett mycket stort valnötsträd.
Den grönklädda sluttningen, på ömse sidor om den nu varande stora porten, var bevuxen med talrika körsbärsträd, och hela trädgården i öfrigt ovanligt rik på utmärkta fruktträd. Stora ingången åt slätten fans ej den tiden. Ett okonstladt tempel i tvifvelaktig dorisk stil låg på den kulle, invid schweizeriet, der jerntemplet nu reser sig. Hela lägenheten omgafs af en hög och tämligen tät hasselhäck, som skilde stället från Djurgårdslifvet och första-maj-festerne.
På slätten nedanför Ludvigsro låg Pohlsro. Konditor Pohl, som höll vid Arsenalsgatan i Stockholm, midt emot operahuset, hvilken lägenhet senare innehades af mamsell Thunberg, hade på Djurgården öppnat ett konditori i en liten byggnad på gården i Cantzlerska egendomen, mellan »Weylands» och »Lewenhaupts»; men på hösten 1829 erhöll han besittningsrätt till en plats på andra sidan slätten, nedanför Hasselbacken, och den platsen utvidgades i början af 1830-talet samt bebygdes med efter då varande förhållanden ganska stor kostnad.
Detta konditori[1] var under många år det mest besökta på Djurgården[2]. Byggnaden bildade en rät vinkel mot stora vägen, men svängdes sedermera om parallelt med vägen samt förändrades slutligen till det nu varande Alhambra.
Då bildhuggaren Byström af det område han erhållit mellan Ludvigsro och teatern afstod några kappland till konditorn August
- ↑ Den äldste kände konditorn på Djurgården var den i Fredmans Sånger nämde Halling som erhöll tillståndsbref 1736.
- ↑ År 1836 fick Pohl rättighet att å lägenheten jemte schweizeri idka värdshusrörelse. År 1849 öfverläts besittningsrätten till hofkällarmästaren Selenius, som sedermera afstod den till handlanden Öberg, hvarefter den tillföll värdshusidkaren Cadier och från denne öfvergick till värdshusidkaren Vasseur, skaparen af Alhambra.
