Hoppa till innehållet

Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/8

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
VI
FÖRORD.

Göran Nordberg i hans »S:t Claræ Minne», trösta oss dermed, att hvad som för närvarande ännu är nytt snart nog kanske anses gammalt och lätt glömmes, om det icke medan tid är på något särskildt sätt i minnet bevaras.

Ehuru vi vid användandet af de uppgifter som vi från många håll samlat sökt tillämpa en mycket noggrann granskning, kan det dock hända, att ett och annat misstag insmugit sig, men sådant torde i ett arbete af detta slag vara nästan oundvikligt, och vi våga hoppas, att det icke må allt för strängt tillräknas oss, liksom i fall, oaktadt all uppmärksamhet vid korrekturläsningen, några bokstafsfel ännu qvarstå.

Hvad vi ofvan anfört om nödvändigheten att på åtskilliga ställen göra inskränkningar och uteslutningar i texten gäller äfven om illustrationerna, hvilka upptaga ej så liten plats, och har det varit vårt och förläggarnes hufvudsyfte att bjuda på endast originalafbildningar efter föremål som aldrig förr varit aftecknade och framför allt sådana som, äfven om de varit ganska svåra att uppspåra och åtkomma, ega något verkligt intresse och upplysa texten. Det är också derför som vi inskränkt antalet af porträtt, af hvilka vi i annat fall naturligtvis kunnat lemna ett vida större. Af kartor hafva vi af samma orsak återgifvit blott en, otvifvelaktigt den som bör ega det största intresset, emedan hon är den äldsta öfver Stockholm. Huru vida denna karta, hvilken vi låtit afteckna efter ett gammalt i stadens byggnadskontor befintligt exemplar, verkligen förskrifver sig från tiden före 1540, torde väl ej vara så alldeles säkert, men att hon ej är äldre än från senaste fjerdedelen af femtonhundratalet är visst. Uppgiften om den först nämda tidrymden grundar sig derpå, att dominikanerklostret finnes på kartan utsatt, och detta kloster nedrefs 1540, men Maria och Jakobs kyrkor äro också utsatta på samma karta, och dessa funnos icke i verkligheten det året, emedan de förut voro på Gustaf I:s befallning nedrifna, och det var först Johan III som började ånyo deras uppbyggande. Huru den saken än må förhålla sig, är dock obestridligt, att i fråga varande karta är den äldsta som nu finnes att tillgå. Hvad vi beklaga är, att vid tryckningen af den afbildning som åtföljer vår bok det icke låtit sig göra att med bestämdhet visa någon jemförelse mellan strandområdena förr och nu; men hellre än att, såsom förut kanske skett, göra en utprickning som icke är fullt tillförlitlig för jemförelser, hafva vi ansett oss böra alldeles afstå derifrån.

Innan vi öfverlemna det nu afslutade arbetet i allmänhetens händer är det för oss ett behof och en pligt att uttrycka vår tacksamhet för den välvilja, hvarmed vårt »Gamla Stockholm» redan från arbetets början mottagits af allmänheten. Detta välvilliga deltagande har också visat sig i den stora och för oss glädjande och uppmuntrande samt våra bemödanden väsentligt underlättande beredvillighet, hvarmed ett stort