Hoppa till innehållet

Sida:Georgica 1967.djvu/106

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
Wege zu Vergil. Drei Jahrzehnte Begegnungen in Dichtung und Wissenschaft. Herausgegeben von Hans Oppermann (1963).

För Georgicas del kan ytterligare uppmärksammas:

Altevogt, H.: Labor improbus. Eine Vergilstudie. (Orbis antiquus, H. 8; 1952)
Beutler, R.: Zur Komposition von Vergils Georgica I 44—159 (Hermes 75; 1940).
Burck, E.: Die Komposition von Vergils Georgica (Hermes 64; 1929).
Duckworth, G.: Virgil's Georgics and the Laudes Galli (American Journal of Philology 80; 1959).
D'Hérouville, P.: L'astronomie de Virgile (1940).
Klingner,.F.: Virgils Georgica (1963).
Royds, T. F.: The Beasts, Birds, and Bees of Virgil (1930).
Sargeaunt, J.: The Trees, Shrubs, and Plants of Virgil (1920).

De svenska bidragen till Vergiliuslitteraturen är få. Utom vederbörliga avsnitt i litteraturhistoriska handböcker kan man nämna en uppsats av G. Rudberg: Ur Vergilius' tankevärld (VSLA 1930) och ett instruktivt kapitel om Vergilius i E. Wistrand: Politik och litteratur i antikens rom (1962).

Med Georgica sysslar ett par små avhandlingar från 1700-talet, av vilka den ena, de Digressionibus in Georgicis Virgilii, är författad av Elof Tegnér, äldre bror till Esaias, och försvarades i Lund 1799, samt en essä av Knut Hagberg i Fågelvägar (1932). Uppmärksamhet förtjänar också A. J. Retzius: Flora Virgiliana (Lund, 1809), vars flesta belägg av naturliga skäl är hämtade från Georgica.

I handskrift föreligger från 1757 "Georgica, på Svensk Hjeltvers öfversatte, rad emot rad" av Carl Nyrén, en översättning som Adlerbeth uppenbarligen inte hade vetskap om, och som f. ö. endast har kuriositetsvärde. Slutligen kan påpekas att Adolf Törneros, den bekante brevskrivaren från nyromantikens dagar, vid mitten av 1830-talet föreläste som latinprofessor i Uppsala över Georgica; av denna föreläsningsserie har i handskrift bevarats kommentar till och översättning (på hexameter) av sångerna I—III: t. o. m. v. 383.

10420128