Sida:Germania 1912.djvu/63

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
57

de i brist på järn förse med benspetsar. Och samma jakt uppehåller i lika mån män och kvinnor, ty dessa senare gå öfverallt med och kräfva sin del af bytet. Äfven för barnen gifves ingen annan tillflyktsort undan vilda djur och regn­skurar än att skydda sig under ett flätverk af grenar. Hit vända de unga männen tillbaka, detta är de gamles tillhåll. Emellertid akta de detta lif lyckligare än att flämta bakom plogen, att med svett och möda bygga hus, att under hopp och fruktan genom handel omsätta sitt och andras gods. Obekymrade om människor, obekymrade om gudar ha de ernått det svåraste af allt, att ej en gång behöfva önska sig något.

Hvad sedan kommer tillhör sagans område, såsom att hellusier och oxioner skulle ha mänskliga anleten och djur­kroppar. Detta, såsom ej med säkerhet utredt, vill jag lämna därhän.