Hoppa till innehållet

Sida:Geyser.djvu/32

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
32 HARALD JACOBSON

Kungsängsliljan.

På Fyris' strand, på bragders jord,
på sagans vigda grund i Nord,
när böljan sang Sankt Eriks död,
rann upp en lilja hvit och röd.

Hon minner röd om vapenbrak,
hon minner hvit om ljusets sak.
Hon vittnar skönt i veklig tid
om tappre Fäders trogna strid.

Hon manar oss i fägring röd
att värna om vår ungdomsglöd —
och hennes hvita stänk däri
är glöds och renhets harmoni.

Hon vuxit i mitt hjärta opp
vid unga årens strida lopp.
Mitt hjärtas ros förvissnat har.
Stor sak, blott liljorna stå kvar!