Hoppa till innehållet

Sida:Geyser.djvu/45

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
GEYSER 45

Templet upp!

Templet upp för hvardagslifvet
under mödans långa dag!
Just i veckans söckentider
drabba ödets flesta slag.

Midt i slitet, midt i fäjden
kännas nöd och motstånd störst,
och i vandringsvägens hetta
bränner värst den tröttes törst.

Just den stund, då sorgen möter,
ljufvast är att finna ro,
finna fristad för sin smärta
och en vrå för bön och tro.

Fjärran då från arbetsbullret,
dystert bo och gatans brus
skulle mod och krafter skänkas
i ett stilla tempelhus.