fordom i Gutn., såsom räka, Gutn. och Isl. reka, vräka, rak n., vrak, eller ock hårdnar det till b, såsom brak (l. rak) vrak, brala, vråla, bräida vrida. Briska är således säkerligen det samma som Got. (ga-)wrisqwan bära frukt (tillväxa, blifva stark), af hvilken ordstam troligtvis komma de Sv. rask, riska (en hastigt uppväxande svamp) och löf-ruska (yfvig qvist), samt de Isl. röskr (röskwari, rõskwastr) rask, och roskinn, vuxen.[1] — Gang-fempni och Runn-fempni (12: 5, not. 1) förmåga, färdighet, kanske rättare raskhet, snabbhet att gå, springa (ränna). Slutordet fempni synes stå för ett äldre fimpni, bättre fimni f. med betydelsen snabbhet, raskhet, hvilket tyckes vara utgånget från ett adj. fimin, rask, snabb (liksom Isl. kristni kristendom af kristinn, sanngirni billighet af sann-giarn, m. fl.), och det är bildadt af Isl. fimr snabb, rask, celer, dexter, hvilket på Gutn. skulle låta fimbr.[2] Det är detta välljuds-b, som, hårdnadt till p, häftar vid fimpni l. fempni, alldeles såsom b uti præs. sembr (35. 17) först för det följande t blifvit till p uti 23. 18 sempt sik, men på slutet liksom af gammal vana ändock sitter qvar äfven sedan t afnötts uti (19. 16, 31. 2 not. 1) semp sik.
Hogsl n. en viss summa, hvilken fadren skulle gifva sitt oäkta barns moder. Ordet skulle möjligen kunna härledes af haugr hög, emedan han genom detta bidrag erkände och likasom upphöjde henne; o kan komma af au, liksom 34. 19 Leon-kopungi af 7. 35 kaupung, eller såsom när man ännu på Gotland önmsom säger (gården) Kauparva och Koparva, Gauthems och Gothems socken, och städse Hoburg för Haugburg. Men man skulle äfven kunna tänka på det i äldre Frostathings-Lov IX. 25 (Norges gamle Love I. s. 215) förekommande ordet fyrir-hyggsla f., omsorg (af hyggia tänka), hvilket på detta ställe just brukas om den omvårdnad, som skall skänkas öfvermagar intill det 15:de året. Det skrefs också troligen allra först hygsla, liksom hygia, då det kommer af hugr, jf. Got. hugjan, tänka. Sluteligen kunde man äfven tänka på Isl. hógr godmodig, mild (hogsl vängåfva?), hvaraf hœgr, beqväm, högre, dexter, och hœgindi n. pl., nytta, äfven hyende, kudde. — Angående det besynnerliga adj. 5. 1, 35. 19 garlakr färdig, be-, tillredd, vet jag intet vidare att anföra, än att uti Ihres Dialect-Lex. s. 54 finnes ett Gotl. gallaker, vaksam, färdig, och gallake sönderskuret bröd, eller mat. Dessa ords äkthet hemulas derutaf, att Est-Sv. (på Nukkö) eger adj. gållendr, gållen, gållet färdig, gjord: gållendr är eg. gållenr, eller i sjelfva verket gårlen, garlen.
