94
Hwem wet, om icke detta torde wara någon efterrättelse, angående min Hustrus Egendom, som nu wid detta laget, sedan Giftermålet är förbj, nödwändigt måste falla mig til.
Öfwer denna Inbillningen wiser han sig med Mjner och åthäfwor hiärteligen nögd.
Widare säjer han:
Ja, det är wist, jag får här et wackert Capital at bestyra om, förutan mit egit. Men det faller också i goda händer, och om min Hustru har haft tiotusende Plåtars Ränta deraf, så skal wäl jag bringa det til dubbelt så högt, det wil jag försäkra. Sådane inkomster kunna fägna en ärlig Mans Hierta. Ach! du ärliga Truls, dig har jag en stor del at tacka för denne Lyckan.
I detsamma sätter han Gläsögonen på sig, öpnar paperet och begynner läsa:
Herrn, Herrn, Hr. Håkan Smulgråt Debet.
Här wid stadnar han hastigt af och säjer för sig sielf:
Hwad wil detta säja: Jag märcker redan, at det ej är sådant papper, som jag mig förstälde. Til Kiöpmannen. Sj här är Papperet tilbakars, I lären gå wilse min Wän, och kan jag omöjeligen wara den samma som I söken efter. Ty det ordet DEBET, som står i detta Papperet, rimar sig aldeles intet med mit namn.
Kiöpmannen.
Det må rima sig eller intet, så beder jag ändå, at Herren wil wara så god, och läsa något längre.
H. Smulgråt.
Nog kan jag änteligen läsat, men med det Förord, som
I saden i jåns, at det blir utan någon consequence. Han läser:
Herrn, Herrn Håkan Smulgråt. Debet: För sig sielf:
Et sådant ord kan komma mig at rysa i hela Kroppen.
Läser widare. An åtskillige Persedlar til en fullkommlig
Fruntimmars Habit, med alla tilhörigheter, efter öfwergifwen
Special-Räkning til en Summa af 1175. Dlr K:Mynt.
Säjer til Kiöpmannen:
