Sida:Högadals prostgård del II 1884.djvu/62

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

58

— Gud välsigne och hjelpe eder! — snyftade Johanna, då hon skildes vid Maria. — Att jag ej har ro, förr än jag ser dig åter, det behöfver jag ej säga dig! — Ännu en gång slöt hon Maria i sin famn, kastade en tårfull blick på dörren till Helenas rum och skyndade upp i vagnen, der doktorn väntade henne.