Hoppa till innehållet

Sida:Handbok wid den nu brukliga Finare Matlagningen-6 upl.djvu/110

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
102
Kötträtter.

köttet af det frånskurna tjäderbröstet, hwilket med lika mycket späckfläsk och hälften så mycket oxkött, hackas och stötes tillsammans mycket wäl, och uppblandas med 4 ägg, en jungfru rifwet bröd, blött uti 3 jungfrur söt mjölk, 2 à 3 hackade och i smör något kokta rödlökar, samt peppar och salt efter smak. Derefter lägges färsen i fågelskråwet, och skinnet drages och fästes wäl deröfwer; låren tryckas ner åt ryggen samt fastsättas med en pinne, och bröstet fasoneras såsom på annan uppsatt fågel; derefter nedlägges den i en kastrull med fläskswål under och smör omkring, hwarefter den späckes på bröstet med wanliga fläskstrimlor. Nu sättes kastrullen med täppt lock genast på swag eld att i 2 timmar smått koka; men efterses som oftast om den behöfwer spädas, då kokt watten påslås. Sedan anrättas den på fat; i såsen lägges ett skedblad capris, eller, i brist deraf, smått skuren inlagd indiansk krassa, och litet soja, hwarefter den omwispas och gifwes i såsskål till tjädern.

N:o 214. Stekta Dufwor.

Sedan Dufworna äro plockade, urtagna och uppsatta, stekas de i smör, samt spädas med litet swag bouillon eller watten, att de ej må brännas; då de äro stekta, anrättas de på fat. Såsen, hwari dufworna äro stekta, afbrännes med litet smör och mjöl, och saltas om det behöfwes; anrättas sedan i såsskål, och gifwes till dufworna.

Till stek äro de dock mycket torra; men serverade med brynt surkål äro de goda; och

ännu