få undantag i Bulletin des Lois och ha studerats där, men de ingå numera också i en mycket förtjänstfull textsamling av M. Camille Bloch, Recueil des principaux textes législatifs et administratifs concernant la monnaie et le papier-monnaie de 1789 à l’an XI, utgörande årg. 1911 av Bulletin d’histoire économique de la révolution, publ. p. la Commission de recherche et de publication des documents relatifs à la vie économique de la révolution (Ministère de l’instruction publique et des beaux arts). Denna publikation, som omfattar 883 kronologiskt ordnade nummer utom bilagor, gör visserligen icke användningen av originaltexterna alldeles överflödig, emedan åtskilliga viktiga lagar blott meddelas i utdrag; men med sina knappa, preciserade inledningar är den en given utgångspunkt för alla studier i ämnet. I det följande meddelas alltid lagarnas nummer i denna samling. Därjämte måste man dock även taga till hjälp diskussionerna i lagstiftande kåren, något ojämnt men ofta fylligt refererade i den officiella tidningen Le Moniteur; ty utan hjälp av rapportörernas framställning är det ofta svårt att fatta de principer som bestämde lagstiftningen.[1] Också hithörande faktiska förhållanden belysas ej sällan därigenom, men för dem har man i övrigt en källa av stort värde, nämligen de dagliga polisrapporter över läget i Paris, som den kände revolutionshistorikern M. F.-A. Aulard utgivit under titeln Paris pendant la réaction thermidorienne (Collection de documents relatifs à l’histoire de Paris pendant la révolution française).
Av bearbetningar må blott två nämnas. Den ena är en för de ekonomiska sammanhangen framför andra lärorik uppsats av den engelske nationalekonomen Mr.
- ↑ Diskussionerna återfinnas som regel lätt av den anledningen, att lagens datum anger dagen för beslutet i de gamles råd (Conseil des Anciens, nedan förkortat C. A.), medan lagens ingress daterar ”resolutionen” i de femhundrades råd (Conseil des Cinq Cents, C. C. C.); tyvärr utesluter M. Bloch alltid sistnämnda datum.