de större översikterna av den ekonomiska utvecklingen med mycket få undantag verkställts utan starkare blick för verkliga ekonomiska sammanhang och därför dels blivit betydligt oorganiska, dels i stor utsträckning undgått att förklara vad det borde varit deras väsentliga uppgift att klargöra, och dels slutligen ofta verkat direkt missledande.
Det vanligaste är dock kanske en annan, ganska karakteristisk förskjutning av de ekonomiskt historiska studierna. På grund av de ifrågavarande forskarnas inträning på politiska, institutionella och i egentlig mening sociala förhållanden komma många av dem nämligen i verkligheten att hålla på med något helt annat än de tro sig göra, i det att de taga författnings-, institutions- och socialhistorien för ekonomisk historia. Den kanske främste bland de nu levande i denna stora skara, Georg von Below, är härvid ett mycket belysande exempel. I sin stora bok, ”Der deutsche Staat des Mittelalters” (1914), framhåller han liksom i tidigare framställningar på goda grunder de historiska studiernas behov av precision och klarhet i föreställningarna, men den häpnadsväckande slutsatsen lyder, att det behövliga följaktligen är juridiska begrepp medan den tanken ej ens tycks ha fallit honom in, att det är nationalekonomisk tankereda som behövs för ekonomiska studier. Detta blir dock fullt förklarligt när man ser, hur pass undantagslöst han själv bedriver institutionshistoria i den tron att det är ekonomisk historia. I det nyss nämnda arbetet ägnas sålunda ett kapitel, som enligt sin titel skall handla om den tyska författningens ekonomiska förutsättningar, nästan helt och hållet åt befolkningens juridisk-sociala status, graden av dess per-
