II
OM ORSAKERNA TILL EKONOMISKA OLIKHETER
I en snart trettio år gammal uppsats, kallad Om
vetenskap, ovetenskapliga frågor och svar (Svensk
Tidskrift 1893), skrev numera biskop J. A. Eklund bland
många andra utmanande och tankeväckande paradoxer,
att vetenskapen visserligen svarat på en mängd frågor
men alltid på andra än dem mänskligheten begärt att
få svar på. Nationalekonomien kan lika litet som sina
medsystrar i vetenskapernas krets alldeles säga sig fri
från denna svaghet. Ibland beror det visserligen på att
mänskligheten eller stora delar därav ställa sina frågor
på ett så oförnuftigt sätt, att ett svar i samma anda
som frågan enbart vore ägnat att ytterligare förvilla
begreppen. Dit hör exempelvis en sådan fråga som den
om verkan av ”solidaritetssystemet” inom
handelspolitiken, d. v. s. av tullskydd för alla näringsintressen i
lika mån; ty ett sådant system kan ej rimligtvis existera,
i det att någon eller några delar av näringslivet måste
betala den hjälp som lämnas åt övriga delar. Uppgiften
måste följaktligen här bestå i att visa upp själva
frågeställningens oförnuftighet, i stället för att behandla
frågan som om den vore riktigt ställd. Men i andra fall
är orsaken till den ekonomiska vetenskapens tystnad
