till 200,000 rubel och smaragden på hennes panna till 30,000 rubel. En solig äng har icke fler blomster än Kreml ädelstenar. I tsarens rike finnas kolonner av lapis lazuli eller malakit, golv av sköldpadd och elfenben, likkistor av guld och silver och väggar ornerade med diamanter, men ingenstädes tumlar denna kaskad av glitter och eld i rikare flöden än över Kreml. Du blir till slut trött på alla dessa dyrbarheter, som kunde mätas i kappar och tunnor, och du börjar längta att trampa på en hederlig gråsten. Diamantkronan, som tsaren sätter på sin hjässa, synes dig slutligen ej märkvärdigare än en omvänd takkrona av kristall, den illa slipade diamanten Orloff på knappen av hans spira ej mer tindrande än en vanlig karafinpropp. Hans hermelinkantade mantel är av guldtyg, över vilket en stor broderad örn sträcker sina svarta vingar, och purpurn får på Kreml ödmjuka sig till att smycka prelater och hovmän. Tronen, på vilken han tager plats, är höljd med turkoser, och till en av ålder mörknad elfenbensstol stiger den unga kvinna, som han korat till maka. Det drag av hemsk saga, som omsvävar Rysslands kyrkor och kloster, kan heller icke heller ljusna i kröningens stund, när Ivan Velikis alla klockor ljuda. Över den strålande församlingen kring tronerna stirra ur kyrkans alla kupoler stora, skrämmande huvud med stela ögon, och i Dmitry-kapellet, vars gallerdörrar öppnats och där en gång Jowry Glimsky mördades, lysa väggarna i gällaste klarblått och klarrött och injaga spökaktig fasa.
