Ser kusin Louise, åt den där kanten, åt väster till, ligger Östanvik. Om kusin Louise vore road av att göra en liten tur dit, så skulle jag be att få köra kusin i min nya landå. Jag tror visst, att kusin Louise skulle tycka om Östanvik. Persikohuset och vinkasten stå som bäst i full blomma; det är rätt vackert att se.
En djup suck höres.
Hon: Vem suckar så?
En röst: En som är fattig och som för första gången avundas den rike.
Han: Å rik! rik, gubevars, rik är jag väl just icke. Man bärgar sig, gudskelov! man bärgar sig. Jag kan föda mig och familj hederligt; jag sår ut tvåhundra tunnor säd, och vad tycker kusin Louise… men var är min kusin Louise?
Rösten: Hon tyckte förmodligen, att det drog kallt från Östanvikskanten.
Dagarna gingo muntert, under växlande nöjen, på Axelholm. Petrea skrev långa brev på vers och prosa till sina hemmavarande systrar och redogjorde för allt vad som där tilldrog sig. Sina egna missöden — som under tiden förökades — beskrev hon på ett så komisk sätt, att vad som först hade varit för henne en plåga blev en källa till hjärtlig munterhet för henne och hennes systrar.
Louise bryddes mycket för kusin Thure; kusin Thure bryddes mycket för kusin Louise. Kusin Thure tyckte mycket om att brys för sin kusin Louise, tyckte mycket
