trollkraft allas tankar från pastoratet och dess förlorade paradis till Danmarks rika medeltid och »Erik Kongen hin unge».
Nya utsikter och dito utvägar.
Jacobi var kommen. »Svåger», beklagade sig skämtande Gabrielle för modern, »höll på att springa omkull lilla svägerskan för att flyga till sin Louise!»
Louise tog emot Jacobi med mer än vanlig hjärtlighet, och så gjorde alla inom familjen. Vad Jacobi förlorat i jordiskt väl, det hade han vunnit i sina vänners aktning och kärlek, och det låg hos alla ett hemligt begär att liksom hålla honom skadeslös för pastoratet. Själv hade han även tänkt därpå, på sitt eget vis, och sedan han förfriskat sig med all den både jordiska föda och »himlamat», som Louise i rikt mått dukat upp åt honom, och sedan han med sin fästmö haft en konferens av vid pass tre timmar, lades dess resultat för föräldrarnas blickar, som icke utan häpnad och oro betraktade de nya utsikter, som öppnade sig.
Det var nämligen Jacobis önskan och avsikt att nu genast fira sitt bröllop med Louise och därefter resa till Stockholm, där han ämnade inrätta en läroanstalt för gossar. För den, som visste att Jacobis hopsparade förmögenhet utgjorde ett blott obetydligt kapital, att hans årliga inkomst var jämnt 50 riksdaler riksgälds, att han nyligen blivit bruljerad med sin enda inflytelserika gynnare, att hans fästmö icke hade någon hemgift att tillföra honom och att han således vid detta
