hwilke sambla tilhopa rantzsoon för the Christne, som ther, hoos Turcken, äre fångadhe, at the och medh thet samma kunna giffuas löse. Dii talem Christianis avertant servitutem & captivitatem.
Ifrån Room then 7. dato.
På thenne Daghen är Marcus Antonius de Dominis, Biskop til Spaletto, dödh bleffuen, på thet Slåttet de Angelo.
Uthur Venedig then 13.
The Switzare, som hålla sigh til then Påweske raadhen, wilia ingalunda förstå, thet Konungen i Franckrijket, skal ther någhot folck låta wärffua: Kunna sigh och icke inbilla, öpna någhot Pass för någhot krijgzfolck igenom theras Orter. Såsom man hörer, skal och Strassburg haffua begiffuit sigh under Konungens beskydd i Franckerijket. Hwilket wore, sannerligh, itt uphoff til märkelighe Consequens, i effterföliande tijdher, och uthi längden.
Ifrå Saphoyen haffuer man, at ganska mycket Fransösiskt krijgzfolck är ankommit: Och såsom breffuen mäla ifrån Lyon, är Greffuen von Manssfeldt ännu til Parijs.
Ifrån Constantinopel haffuer man, at then stadhen, som Cossackerne haffua giordt tijo mijl ther ifrån, förorsakar en stoor obewågenheet hoos wåra Arffiender, och är ther på hårdt driffuit, at alle frije Christne skulle ther dräpas, effter Turcken håller före, sådane icke annat wara, än itt understucket wärck, aff the Christne: Doch är sådana Turckens upsåt ännu förhindrat. Och allthenstund fridhen emellan Romerske Keysaren, och Betlehem Gabor synes fölia: Så haffuer nu Turcken igen fordrat ifrå Asia, och Ungerske Grenshusen, sijn macht, och brukar then emoot the Persia-
