Hoppa till innehållet

Sida:Hermes Gothicus.djvu/8

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

AUGUSTUS.

Tröstelighe Skriffuelser ifrån Konungen i Franckrijket, lydhandes, at Feltlijn, Cleue, och the 10. Driturer, skole uthi theras förra wilkor brachte bliffua, kan thet icke skee godhwillighen, skal thet skee wåldsamblighen.

Then 12. Augusti haffuer åskian nidherslaghit uthi Krwtkammaren ti! Verrona, ther igenom ett Munckaklöster til S. Daniel, sampt månge Hws äre skamfärade, och meer än 350. Personer äre til dödz slagne.

Ifrå Constantinopel berättas, at the Persianer låta Paholonia föresee och förwara med 10000. Man, althenstund Primo Vecier rycker ther före medh sijn macht. Herr Bassa von Arteron är medh 30000. Man passeradt för Caromonia, til at bekrijgha the Persianer.

Utur Wien ifrå then 14. Augusti.

Turckens myckenheet widh Befästningarna Ofen och Pest, bliffuer daghligh meer och meer, Och oanseedt Herrn til Altheem, sampt medh Herr Teuffel städes achta sigh tijt, til at besluta friden, så äre lijkwäl tidender kompne, at Turcken uthi Styrmarcken är infallen, swåra gruffueligen hållet ther hws, medh Mord och Brand, sampt månge Christne bortfördt. Ther uthaff man klaarlighen see kan, och förnimma, hwadh alle Christne haffua sigh til at försee til thet Turckiske FridzFördraghet, thet och månge exempel kunna bewijsa, ther man doch allegerar här ett ibland alla andra, huru hastigh thenne Christenhetenes Arffiende haffwer warit, och ännu är, the Christne oförmodelighen til at öffuerfalla. Ty

Samma åhr, som Keyser Carl then Femte medh thet Nampnet, är inrijdhen til Bononien i Welskland, och ther sammastädhes aff Andelighe och werldzlige Ständer, ganska härlighen undfången worden: Så är then Turckiske

Keysa-