Sida:Holm Palaeontologiska notiser (1897).djvu/12

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
459
GEOL. FÖREN. FÖRHANDL. N:o 181. Bd. 19. Häft. 6.

stuffen öfverensstämma fullständigt med samma af Linnarsson afbildade delar i den senare.

Pygidiet omnämnes af Linnarsson för första gången 1872 i en uppsats: »Anteckningar om den kambrisk-siluriska lagerserien i Jemtland»[1] såsom »ett egendomligt formadt pygidium af en Trilobit, måhända tillhörande någon med Remopleurides beslägtad form», hvilket han jemte en »Diplograpsus» och en »Didymograpsus» funnit i en boll af svartaktig i skiffer inlagrad kalk vid gamla landsvägen mellan Sunne och Frösöns socknar.

I en senare, nyss ofvan anförd uppsats: »En egendomlig Trilobitfauna från Jemtland», tryckt 1875, beskrifves och afbildas samma pygidium under namnet Bohemilla(?) denticulata nov. sp. Beskrifningen är såsom alltid hos Linnarsson mycket noggrann och fullständig, men figuren är, tvärtemot hvad vanligen är fallet, ej rätt lyckad. Med ännu större tvekan hänför Linnarsson derstädes till Bohemilla och samma art de ofvan omnämnda aftrycken af ögonen jemte det från dessa utgående bihanget.

Den af mig nu utförda undersökningen har lemnat följande resultat. Hvad först och främst ögonen beträffar, så synes mig tolkningen af dessa erbjuda de minsta svårigheterna. Det »egendomliga bihanget» utgör med säkerhet en kindtagg, d. v. s. den fria kindens mycket starkt utdragna bakhörn. Ögonens egendomliga läge i förhållande till detta blir med ens lättfattligt genom påvisandet af, att exemplaret utgör ett aftryck af hufvudets undersida. Att nemligen så är förhållandet, framgår otvetydigt af följande. Den fåra hos aftrycket, naturligtvis motsvarande en upphöjd kantlist hos sjelfva föremålet, som hos exemplaret baktill och inåt begränsar hvartdera ögat samt utgör en tydlig fortsättning af kindtaggen, kan ej utgöra ögats begränsning inåt mot ögonloben. Ögonytan begränsas nemligen hos trilobiterna inåt alltid omedelbart af facialsuturen. Den ifrågavarande randlisten måste derföre tillhöra den fria kindens utanför ögat belägna del. Häraf i förening med ögonens läge i stenen följer, att dessa ursprungligen varit ställda vertikalt samt till och med

  1. Geol. Fören. Förhandl., Bd. 1, sid. 41.