Hoppa till innehållet

Sida:Holm Palaeontologiska notiser (1897).djvu/23

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
470
G. HOLM. PALÆONTOLOGISKA NOTISER.

Beträffande de ellipochoanoida Nautiliderna har jag i en tidigare uppsats sökt lemna några bidrag till utredandet af skalspetsens inre byggnad hos Trocholites och Schroederoceras.[1] Dessa synas, så vidt mig är bekannt, vara de första iakttagelser öfver sifonens proximalända och dennas läge, som finnas beskrifha hos någon fossil Nautilid. Sedermera har G. Lindström beskrifvit densamma hos Ophidioceras.[2] Slutligen har Hyatt i: »Phylogeny ... of an ... acquired characteristic»[3] i väsentlig grad ökat vår kännedom härom.

I denna uppsats skall lemnas en beskrifning af proximaländan hos en Lituites. Skalspetsen synes hos detta slägte endast ytterst sällan hafva undgått förstörelse, ty fastän ett mycket stort antal spiraler af olika Lituites-arter af mig insamlats samt Sveriges Geologiska Undersöknings rika samlingar, sammanbragta af Linnarsson, Tullberg och v. Schmalensee, stått mig till buds, har det endast hos tvénne exemplar af Lituites perfectus Wahlenb. lyckats mig att vinna upplysning om proximaländan. Det ena exemplaret, tafl. 9, fig. 1, 1 a har proximaländan fullständigt bevarad ända till apex, hos det andra, tafl. 9. fig. 2—3, åter saknas första lokulus helt och hållet samt är den andra mycket skadad, men sifonen är likväl fullständig ända till sin spets. Att dömnia häraf torde Lituites-skalets proximalända hafva varit mycket bräcklig. Det kan derföre ej väcka förvåning, att densamma hittills ej iakttagits. De enda uppgifter i första hand, som i litteraturen finnas om densammas byggnad, härröra från Noetling,[4] men dessa utgöra, såsom Noetling med sin vanliga vetenskapliga noggrannhet sjelf betonar, endast lösa förmodanden.

  1. Holm, G. Ueber die innere Organisation einiger silurischer Cephalopoden. II. Ueber die Anfangskammer und den Anfang des Sipho bei »Lituites» teres Eichw. und der Gattung Trocholites. — W. Dames und E. Kayser, Palæont. Abhandl., Bd. 3, Heft. 1, sid. 9, tafl. 5, fig. 5—11. — Berlin 1885.
  2. Lindström, G. The Ascoceratidæ and the Lituitidæ of the Upper silurian formation of Gotland. — K. Vet. Akad. Handl. Bd. 23. N:o 12. Stocka. 1890.
  3. Proc. Amer. Philos. Soc., Vol. 32, N:o 143. — 1894.
  4. Noetling, F. Ueber Lituites lituus Montfort. — Zeitschr. d. d. geol. Ges., Bd. 34 (Jahrg. 1882), sid. 156.