HUCKLEBERRY FINNS ÄVENTYR
XXIII.
Kungen och hertingen arbetade styft hela dagen med att få i ordning scenen och en ridå och en mängd lampor till rampljus, och på kvällen var huset proppfullt med människor. Då så många hade kommit, att inte en enda till fick rum där, lämnade hertingen dörren, där han stått och tagit emot inträdesavgifterna, och gick bakvägen runt omkring och kom opp på scenen och klev ut framför ridån och höll ett litet tal, vari han prisade denna tragedi och sade, att det var den mest gripande man någonsin kunde få se; och så där gick han på och skröt och skrävlade om tragedien och om Edmund Kean den Äldre, som skulle spela huvudrollen i den; och när han hade skruvat opp allas förväntningar tillräckligt högt, rullade han till sist opp ridån, och strax kommer kungen in naken och gående på alla fyra; och han var målad hel och hållen med ringar och streck och strimor i alla möjliga färger och var så grann som en regnbåge. Och — men det tjänar ingenting till att tala om, huru han var utstyrd för övrigt, utan jag vill bara säga, att han såg ut som det värsta vilddjur, men förfärligt lustigt och muntert var det att si på honom.
