Sida:I Hamburg, en gammal bokhållares minnen.djvu/147

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
140


IX.
Den pittoreska byggnaden på Grosse Neumarkt.


På Grosse Neumarkt reste sig den tiden ett gammalt hus, som begagnades till corps de garde och provisionel arrest. Vi sade »reste sig», men det uttrycket får icke tagas så alldeles efter orden, ty den lilla byggnaden, hvilken hade sin plats nästan midt på torget, tycktes icke hafva ringaste böjelse för att hålla sig uppe, och det var kanske endast »hanseaternes» bajonetter, som hindrade den från att falla. Der befann sig nämligen en vakt af hamburgermilitären, hvars gevär stodo lutade mot den framåtskjutande ytterväggen och hvars krigiska medlemmar vanligtvis också satte ryggen mot samma skröpliga vägg.

Taket, belagdt med af tidens inverkan grånade tegelpannor, hade många betänkliga in och utböjningar. Dörrar och fönster, de förra med starka bommar, de senare med grofva jernstänger, hängde i de mest olika afvikningar från den ställning, fönster och dörrar böra intaga.

Det var således ett mycket pittoreskt ruckle och det aftecknades ofta af hamburgska och främmande artister såsom något karakteristiskt för den stora och välmående handelsstaden. Men en sådan der pittoresk byggnad i en stor stad bidrager just icke till att göra qvarteret elegant, och Grosse Neumarkt kunde ej heller göra anspråk på något utmärkt i den vägen. Elegansen är lika liten ännu i dag i den trakten, och äfven det pittoreska har försvunnit, ty det gamla vakt- och arresthuset är