Sida:I grönan skog 1922.djvu/25

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

folk. Men det är bara en undanflykt. Vattnig cider är alldeles för vanlig hos oss.

— Ja visst, alldeles för vanlig! sade Spinks med en invärtes suck, medan hans ögon liksom togo en abstrakt vy av världen i stället för att se vad de hade för sig. — Sån klen sprit gör ens svalg vemodigt stämt — det är en skamfläck på allt vad stimilans heter.

— Stig fram, stig fram och håll er till brasan; tänk inte på skorna, sade mrs Dewy, som märkte att alla utom Dick stannat för att torka av dem på dörrmattan. Det var roligt att ni kom hit, äntligen; och hör du Susan, spring över till Caytes och hör efter om du kan få låna några större ljus än de här. Tommy Leaf, var inte blyg! Kom och sitt här i bänken.

Detta sades till den unge mannen som redan omtalats, en företeelse som bestod huvudsakligen av ett människoskelett och en lång blus och som var ytterligt tafatt i sina rörelser, antagligen därför att han växt så fort att han genast var en smula längre innan han fått tid att bli van vid sin längd.

— Hä — hä — joo! svarade Leaf och fortsatte att småle en stund efter det hans själ hade slutat le, så att hans tänder stodo där och glänste som den mest påfallande delen av hans kropp.

— Se här, mr Penny, fortsatte mrs Dewy, sätt er i den här stolen. Hur är det med dotern, mrs Brownjohn?

— Jo, jag får väl lov att säga ganska bra, och han flyttade sina glasögon en halv tum till höger. Men hon blir sämre, innan hon blir bättre, tänker jag.

— Åhå — stackars liten. Hur många blir det då inalles, fyra eller fem?


I grönan skog. 217