II.
I grönan skog.
Där Yalbury-skogen gränsade till utkanten av Geoffrey Days område stod ett gammalt träd, oerhört i omfång, fast inte synnerligen högt. Många hundra fåglar voro födda bland bladknopparna på detta enda träd; hela stammar av kaniner och harar hade gnagt på dess bark år från år; underliga svamptuvor hade vuxit upp ur håligheterna i dess stammar, och oräkneliga familjer mullvadar och jordmaskar hade krupit och krälat bland dess rötter. Under och runtomkring dess skugga utbredde sig en välskött gräsmatta, vars ändamål var att tjäna till hälsosam motionsplats för unga fasaner och kycklingar: hönorna deras mödrar, voro nämligen innestängda i burar som stodo på samma gröna matta.
Alla dessa hinder voro nu avlägsnade, och allteftersom kvällen framskred samlades gästerna där; musik, dans och sång bedrevs där med stor iver hela aftonen. Alla voro till ytterlighet korrekta tack vare Fancys inflytande; hon hade nämligen som en ytterligare försiktighet i denna riktning strängeligen ålagt sin fader och formannen att omsorgsfullt undvika orden ”du” och ”dig” i samtalet, förebärande att detta gammaldags tilltalsord klingade ytterst
