herskade i Öfra Egypten, kunde icke förfoga öfver de kunskaper och den konstnärsskicklighet, som hade sitt hemvist i Memphis, hvarföre också deras monument äro råa och ofullkomliga. Men då den 12:te dynastien kunde draga lärde, konstnärer och handtverkare af alla slag till landets nya hufvudstad, blef Thebe snart en lika berömd medelpunkt för bildning och konst. Der byggdes tempel, uthöggos bildstoder och obelisker och inmejslades inskrifter, som i hvarje hänseende snart kunde mäta sig med monumenten i Memphis. Den 12:te dynastiens tid var en af de lyckligaste perioder i Egyptens historia. Flere af dess konungar regerade samtidigt; medan den ene var ute på krigståg för att utvidga landets gränser eller hemföra främmande länders alster, stannade den andre hemma för att sköta riksstyrelsen. Usertesen I (2,268—2,222 f. Kr.) förde krig mot Ethiopierna. Ethiopiens underkufvande, hvarpå redan Pepi I hade arbetat, var nemligen ett mål, som ständigt eftersträfvades, ehuru det ej fullkomligt uppnåddes förrän under den 18:de dynastien, från hvilken tid vi finna egyptiska prinsar såsom regelbundet efter hvarandra följande vicekonungar af Ethiopien. Från Usertesen I härrör den äldsta obelisk, som är bibehållen till våra dagar; den står qvar som en sörjande lemning af det fordom så praktfulla Heliopolis i närheten af det fikonträd, under hvilket sägen berättar, att Maria med Jesusbarnet hvilade på flykten till Egypten. Usertesen I var äfven den, som påbörjade byggandet af det stora rikstemplet i Karnak, hvarpå man sedan arbetade ända ned till kejsar Augustus’ tid.
Under de två följande konungarne, Amenemha II (2,222—2,184 f. Kr.) och Usertesen II, gick landet raskt framåt i alla fredens värf. Usertesen III (2,165—2,128 f. Kr.) var en krigisk konung, som utvidgade och befäste sitt herravälde öfver Ethiopien. Till en stor del samtidigt med honom regerade Amenemha III, Herodotos’ Moeris (2,161—2,120), som en fredens konung hemma; han utmärkte sig genom sina byggnader, isynnerhet sina vattenbyggnadsarbeten. Egypten har, som bekant, Nilen att tacka för sin tillvaro och sin rikedom; flodens feta gytja har en sådan gödningsförmåga, att den inom kort tid förvandlar den kalaste öken till fruktbar åker. Amenemha III, som insåg detta, fattade den stora planen att leda Nilvattnet in i en sidodal på vestra sidan och der gräfva sjön Moeris; härigenom lyckades han både att reglera öfversvämningarne och att skapa ett af Egyptens fruktbaraste distrikt. Man har skäl att äfven tillskrifva Amenemha III uppförandet af labyrinten vid sjön Moeris.
