SJÄTTE KAPITLET[1]
ANDLIG OCH MATERIELL KULTUR
RELIGIONSFRÅGAN.
Irland är ett övervägande katolskt land — antalet katoliker uppgår till icke mindre än 75 %, fördelade på de särskilda grevskapen enligt vidstående karta. Religiös frihet råder sedan 1869, då den protestantiska statskyrkan upphävdes. Reformen mötte en våldsam opposition hos Ulsters protestanter, vilka förklarade att de skulle »sparka Drottning Victorias krona i Boyne», ett hot som de förståndigt nog icke sökte fullfölja.
Mellan katoliker och protestanter råder tyvärr icke det bästa förhållande, vilket får sin förklaring i religionskrigens sorgliga historia. Intoleransen synes vara störst i Ulster, som redan Thackeray betecknat som ett »priest-ridden country». Att protestantismen mötts av ett så starkt motstånd i södra Irland beror utan tvivel på att den påtvingats befolkningen av de hatade engelska inkräktarna. Om den blivit predikad av en irländsk apostel, en ny Patrick, skulle ett annat resultat hava uppnåtts.
- ↑ Detta kapitel är ännu mera fragmentariskt än de övriga. Där saknas bl. a. redogörelser för statsförvaltning, lagstiftning, undervisningsväsende, kommunikationer m. m., vilka jag på grund av bristande tid och otillräckligt material nödgats utelämna.
162
