kunde fullgöra sin fridsamma livsgärning utan fruktan för lejonets nattliga anfall eller panterns lömska språng från trädkronan. Hans enda fiender voro vargen och björnen, vilka han lätt kunde undgå genom sin snabbhet och sin högt utvecklade simkonst. Den ståtliga »Red Deer» lär ännu förekomma i sydvästra Irland. Huvudet högre än andra var »the Monarch of the Glen», »the Great Irish Deer», Megaceros Hibernicus, varav magnifika skelett förvaras i Irlands muséer.
I dessa fridlysta nejder uppenbarade sig slutligen en ny, högst osympatisk varelse, missbildad i vissa avseenden men överlägset utrustad i andra. Han rörde sig upprätt på två ben, långsammare än björnen och vargen, men vid bålen voro fästade två långa armar, som kunde slunga spjut, skjuta pilar, hugga och sticka med klubbor och knivar. Han var begåvad med en enastående illfundighet och grymhet, mästare i konsten att anordna lömska bakhåll och försåt. Det var Homo Sapiens, jordens farligaste rovdjur. Och Irlands frid blev snart en saga blott.
HEDNATIDEN
Irlands äldsta legender förtälja, att den grekiske hövdingen Parthalon grundlagt en koloni i närheten av Dublin. Efter 300 år härjades landet av pesten och nästan hela befolkningen utdog.
Nästa invasion kom från Skytien under anförande av Nemed. Kort efter hans död angrepos kolonisterna av vilda sjörövare, the Fomorians, och en drabbning ägde rum vid Irlands norra kust, varvid
