Den här sidan har korrekturlästs
14
Slumra ljuft de skönsta tankar,
Som jag tänker nu i natt.
Skola blifwa ljusa drömmar
Och omswäfwa dig så gladt.
II.
Flicka, om i nattens stillhet
Nu du sutte här hos mig,
Här på hafwets tysta rymder
Hwiskade jag ljuft till dig:
Hwad i salens ljufa dager
Aldrig kommit ur min mund;
Flicka! att jag warmt dig älskar,
Riktigt utaf hjertats grund.
Och då så mitt tal du hörde,
Kanske log ditt öga då,
Kanske i dess wackra spegel
Glänste ljuft en tår också.
Och du swarte blyg och barnslig.
Twekande och öm om mig:
Aldrig rorman kan jag älska,
Aldrig, aldrig älska dig.
