Hoppa till innehållet

Sida:Ivanhoe 1912 del 1.djvu/5

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Volym 135

Tryckt på träfritt papper

SEPTEMBER 1912

EHRNFRIED NYBERGS BOKTRYCKERI, STOCKHOLM


WALTER SCOTT,

den skotske skalden och romanförfattaren, föddes 1771 i Edinburgh, där hans far var praktiserande jurist. Han studerade juridik, blev advokat, utnämndes till sheriff i Selkirkshire och slog sig med sin hustru ned på lantgodset Ashestiel. Men han intresserade sig icke med hela sitt hjärta för sin ämbetsgärning. Från barndomen hade han varit förtjust i berättelser, i synnerhet sådana, som handlade om forna dagars liv och bragder. Ofta företagna färder till de gamla slotten och klosterruinerna på Tweeds stränder ökade hans intresse för gångna tider, och resultatet blev åtskilliga poem och diktsamlingar, som hastigt gjorde hans namn berömt. Men hur hög rang Scott än intar som skald, var det dock genom sina historiska romaner han blev en verklig banbrytare och vann sitt största rykte. I de s. k. Waverley-romanerna — så benämnda efter den första av dem, vilken utkom 1814 — har Scott med beundransvärd lokalfärg, skicklig karaktärsteckning och stor berättaretalang skildrat i synnerhet Skottlands folk och natur; i några av romanerna, t. ex. Ivanhoe, är ämnet hämtat från Englands äldre historia.

Walter Scotts romaner utgingo i ofantliga upplagor och inbragte sin författare en stor förmögenhet, som han nedlade på inköp och förskönande av det praktfulla herresätet Abbotsford — »en roman i sten». Han levde där som en furste och utövade en storartad gästfrihet. För att öka sina inkomster hade han emellertid ingått kompanjonskap med sin förläggare, och då denna till följd av en kris i affärslivet nödgades göra konkurs, förlorade Scott vid 55 års ålder allt vad han ägde och stod dessutom med en skuld av 117,000 pund sterling. Han fattade nu beslutet att med sin penna betala denna stora summa. Tack vare de höga honorar, han kunde begära, lyckades han också med detta jättearbete, men på bekostnad av sin hälsa. Han företog en rekreationsresa på ett krigsfartyg, som regeringen ställt till hans förfogande, men dog kort efter återkomsten till sitt kära Abbotsford den 21 september 1832.