Sida:Jacobson Harald Hjärne 1922.djvu/8

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

6

krigsvetenskapliga studier och intressen, och han framträdde även som militär författare, bl. a. med en anonymt utgiven skrift »Om nationalbeväpning» (1860), vari han visar sig som ivrig anhängare av den allmänna värnplikten. År 1848 deltog han i expeditionen till Fyen men tog kort efter återkomsten därifrån avsked från krigstjänsten. Han var under 1830- och 40-talens riksdagar flitig deltagare i debatterna på riddarhuset och anslöt sig här till den liberala oppositionen, ehuru hans rojalism i viss mån dämpade hans liberalism och bl. a. avhöll honom från att deltaga i den stora stormlöpningen mot konungen på riksdagen 1840. Samstämmigheten i politiska åsikter torde ha bidragit till umgänget med Johan Gabriel Richert, varav följden blev giftermålet med dennes dotter.

Av sin morfar ärvde Harald Gabriel Hjärne icke blott sitt andra dopnamn utan även mycket av sin andliga utrustning; särskilt är man benägen att härtill hänföra den juridiska begåvningen och det utpräglade sinnet för rätten. Under besök på morfaderns egendom Trufve mottog dottersonen otvivelaktigt bestående intryck av dennes personlighet, icke minst av hans vidsynta religiositet. I brev från sina senare år omtalar Richert stundom Harald Hjärne, liksom även en annan berömd dotterson, Ivar Afzelius.