förmiddagstimmarna låta belamra halfva disken med tygpackor, som de endast ville se på.
Dessutom var Cornelius Knudsens affär sedan gammalt så blandad, att varornas mångfald borde ega dubbel dragningskraft. Men det var likasom om den ena varan hade tagit makten ifrån den andra utan att själf trifvas.
Den långa, gammalmodiga butiken, som rymde de mest olikartade saker, från spetsar och balblommor till tjära och salt, var icke annorlunda ordnad än att de finare varorna höllo sig uppe vid det stora fönstret åt gatan, medan de simplare sakerna funnos nere mot magasinerna och sjöbodarne.
Törres hade ofta undrat öfver om det vore klokare att helt och hållet lämna en del artiklar och hålla sig uteslutande till en branche, eller ock inrätta tvänne butiker med skilda ingångar.
Han hade slutligen kommit till det resultatet att ingendera af dessa förändringar vore nödvändig. Hela konsten bestod i att ordna det så att varor, som hörde tillsammans, placerades på ett ställe, och att så vidt möjligt, ställa allting synligt, så att man genast fick det intrycket att man här kunde få alt.
Och den gamla ordningen, enligt hvilken det fina fans i ena ändan och det grofva i den andra, måste brytas. Det var på tok, att de fina damerna helt och hållet lade beslag på det ljusa fönstret, därifrån de likasom skrämde bort smått folk och tjänare, som icke alltid kunde vara fint klädda, då de skulle springa för att köpa det ena eller det andra.
Jakob, af Alexander L. Kielland. 10
