Sida:Jerusalem - Andra delen 1945.djvu/129

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

du skulle gifta dig med skolmästarns Gertrud. Jag tog just till något, som var alldeles omöjligt, för att jag skulle få vara i fred. Far blev också alldeles förskräckt till en början. ”Då blir du aldrig gift”, sa han. — ”Ja, då får jag vara nöjd med det”, sa jag. Men jag såg, att far ändå tyckte om tanken. — ”Har jag ditt ord på det då?” sa han om en stund. — ”Ja, det har ni, far”, sa jag. Du förstår väl, att jag inte en minut trodde, att han skulle kunna ställa om något sådant. Det såg lika omöjligt ut som att gifta bort mig med kungen.

Efter detta hade jag i alla fall ro ett par år för alla giftermålsförslag, och jag var nöjd, bara jag fick vara i fred. Jag hade det så bra jag kunde begära, jag skötte fars stora hushåll och fick styra och ställa som jag ville, så länge som han var änkling. Men så nu i maj kom far hem sent en kväll och sände genast efter mig. ”Nu kan du få Ingmar Ingmarsson på Ingmarsgården”, sa han. Far hade då inte talat ett ord om saken på två år. ”Nu väntar jag, att du står fast vid ditt ord”, sa han till mig. ”Jag har köpt gården för fyrtitusen kronor.” — ”Men Ingmar har ju redan en fästmö”, sa jag. — ”Han bryr sig väl inte mycket om henne, eftersom han nu friar till dig.”

När Ingmar hörde Barbro berätta detta, blev han bitter i sitt sinne. ”Vad detta är besynnerligt!” tänkte han. ”Det här låter ju alldeles som en lek. Tänk, att jag har måst avstå från Gertrud, bara därför att Barbro en gång hade skämtat om mig med sin far!”

— Jag visste alls inte vad jag skulle göra, fortfor hustrun, jag blev ju rörd också över att far hade gett ut så mycket pengar för min skull, jag tyckte jag inte genast kunde säga nej. Och inte visste jag heller hur du hade det ställt för dig, om den där gården kanske var dig kärare än allt annat. Och far svor på att om jag inte gav med mig, så skulle han sälja gården till sågverksbolaget. Just vid den tiden hade jag det inte så bra hemma heller. Far hade gift sig för tredje gången, och jag tyckte inte om att gå under styvmor, där jag själv hade varit ensam rådande. Och eftersom jag inte genast hade klart för mig om jag skulle säga ja eller

125