Hoppa till innehållet

Sida:Jorden rundt på åttio dagar.djvu/52

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

52

Tårarnas port, och dagen derpå, den 14, kom han in till »Steamer Point,» nordvest på Adens redd. Der skulle han åter intaga kol.

Det är en dyrbar och vigtig affär detta matande af ångbåtarnas ugnar på sådana afstånd från kolens produktionsort. Ensamt för Penninsular Company är det en årlig utgift om 800,000 francs. Man har nemligen måst inrätta depoter på flera ställen och i dessa aflägsna farvatten kommer en ton kol på 80 francs.

Mongolia hade ännu att tillryggalägga sextonhundrafemtio mil innan han anlände till Bombay och skulle ligga fyra timmar vid Steamer Point, för att fylla sina kolboxar.

Men detta dröjsmål kunde ej det minsta vara skadligt för Phileas Foggs program. Ty Mongolia hade, i stället för att ankomma till Aden först den 15 på morgonen, ångat in i hamnen den 14 — således en vinst af 15 timmar.

Mr Fogg och hans betjent gingo i land. Mr Fogg ville ha sitt pass viseradt. Fix följde honom, utan att bli observerad. Då formaliteten med viseringen var fullgjord, gick Phileas Fogg ombord och fortsatte sitt afbrutna whistparti.

Passepartout gick och flanerade, sin vana trogen, bland den brokiga mängden af judar, araber och européer, som utgöra Adens 25,000 invånare. Han beundrade befästningarna, som göra denna stad till ett den Indiska Oceanens Gibraltar och de präktiga vattencisternerna, på hvilka engelska ingeniörer ännu arbetade — tvåtusen år efter Salomos ingeniörer.

— Mycket underligt, mycket underligt! sade Passepartout för sig sjelf, när han gick ombord. Jag