han hade en högt aktad ställning. Men skulle hon finna huld och skydd hos denne frände? Hon var ej alldeles säker på den saken, men Fogg bad henne inte vara orolig — allt skulle nog gå bra.
Första delen av denna färd var utomordentligt härlig. Vädret var synnerligen gynnsamt; vind och strömsättning tävlade i att påskynda ångarens fart genom Bengaliska viken.
Snart kommo Andamanerna i sikte, och den 732 meter höga bergstoppen »Sadelpiken» på den största av öarna framträdde i all sin storartade fägring. Den utgör ett av de mest bekanta sjömärkena för seglarna i dessa farvatten. Öns små negerliknande infödingar syntes icke till, oaktat Rangoon gick ganska nära kusten. Detta folk tillhör ett av mänsklighetens mest efterblivna och lägst stående och har förut, ehuru med orätt, räknats bland dem, som slakta och förtära sina likar.
Dessa öar erbjödo en tjusande anblick.
Kustlandet var beklätt med omätliga skogar av palmer, bamburör, trädartade ormbunkar, tekträd, som lämna det bästa skeppsvirke i världen, samt väldiga tamarinder, och mot den vackert färgade himlen avtecknade sig bergstopparna som en kolritning. Salanganen, den märkvärdiga svalart, vars bon som en läckerhet ätas i Kina, svärmade vid kusten i skaror av tusental.
För full maskin styrde Rangoon mot Malacka-sundet.
