Något, som också satte honom myror i huvudet, var den unga damen i Foggs sällskap. Vem kunde hon vara? Och varifrån kom hon? Hur hade Fogg gjort hennes bekantskap? Var det en slump, eller hade han kanske företagit denna långa resa just för att träffa henne? Var hon hans medbrottsling eller åtminstone medveten om hans brott? Hur skulle Fix få svar på alla dessa frågor?
Tänk om Fogg bortfört henne! Vare sig hon nu var gift eller ej, hade hon säkert någon anhörig, som skulle kunna vara böjd att hämnas hennes bortrövande. Men eftersom Fogg hade den obehagliga vanan att ögonblickligen rusa från ett samfärdsmedel till ett annat, måste allt vara förberett i god tid; i annat fall skulle han vara tjogtals mil borta, innan Fix hunnit få tag i en överhetsperson. Han beslöt alltså att från Singapore telegrafera till de engelska myndigheterna i Hongkong. Men för att ej rusa åstad i ogjort väder måste han ändå till sist bekväma sig att fråga Passepartout angående den unga damen.
Dagen innan ångaren skulle ankomma till Singapore, smög Fix således ut ur sin hytt och gick upp på däck, där Passepartout promenerade fram och tillbaka. Polisagenten låtsade sig vara ytterst förvånad och förtjust över sammanträffandet.
— Vad i all världen! Är ni här på Rangoon?
— Ni, herr Fix! Hur är detta möjligt? Jag tog avsked av er i Bombay, och nu finner jag er här på väg till Kina ? Har ni också slagit vad om en resa jorden runt?
— Så galet måtte det väl inte gå! utbrast polisspionen. Jag har bara ett ärende att uträtta i
