Hoppa till innehållet

Sida:Jorden runt på 80 dagar 1935.djvu/19

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
15
ETT SAMTAL

— Det där är mycket bra! sade Stuart. Men då har man inte tagit motvind, vindstilla, urspåringar, skeppsbrott och andra dylika missöden med i beräkningen!

— Allt är beräknat, sade Fogg. Jag säger schack, Stuart!

— Är det också beräknat, att infödingarna river upp skenorna, överfaller bantågen och skalperar passagerarna?[1]

— Allt, sade Fogg torrt.

— Nå ja, på papperet kan det ju ta sig mycket enkelt ut, men i verkligheten…

— I verkligheten också! sade Fogg.

— Det skulle jag vilja se, innan jag tror det! sade Stuart.

— Mycket lätt. Ska vi göra turen? genmälde Fogg.

— Himlen bevare mig! utbrast Stuart förskräckt. Men jag skulle vilja hålla vad om hundra tusen kronor, att det är omöjligt.

— Tvärtom.

— Nå, så gör det då!

— Jorden runt på åttio dagar?

— Just det.

— Ja, varför inte? Jag ska göra det.

— När?

— Strax.

— Det är ju galenskaper! sade Stuart.

Men efter ett ögonblick utbrast han:

  1. Skalpera = avflå huvudsvålen. Indianerna brukade fordom som segertecken bära sina fienders skalper eller avflådda torkade huvudsvålar.