2
Landshöfdingarne i Länen; och frågan har sedan i flere skepnader vid de tre följande riksdagarne förevarit och gifvit anledning till vidlyftiga öfverläggningar.
Men ej blott statsmagtens målsmän och Embetsmyndigheter hafva sysselsatt sig med undersökningar om denna skatt. Äfven enskilde författare, isynnerhet Historieskrifvare och Kameralister, hafva afhandlat den eller derom lemnat mer och mindre goda och utförliga uppgifter. Vi uppnämne här dem, som kommit till vår kännedom, hvarvid dock må tilläggas, att de aldra fleste blott obetydligt och i förbigående vidröra vårt ämne.
Jac. Wilde, Sueciæ Historia Pragmatica quæ vulgò Jus Publicum dicitur etc.; Stockholm 1731; sid. 682, 683.
Sven Bring, Dissertatio Historica de Origine Tributorum in Sveo Gothia, (Resp. M. S. Klintin) Lund 1759, 1761; sid. 39.
Swen Lagerbring, Sammandrag af Swea Rikes Historia; Första delen, som innefattar: Swea Rikes Statskunskap; 4:de uppl. Stockholm, 1796; sid. 102, 103, (§. 32).
(Eric Michael Fant,) Kort utkast till Konung Gustaf Adolfs Historia intil Dess deltagande Tyska Kriget 1630; Stockholm, Upsala och Åbo 1784; sid. 82, 85 (Qvarntullens införande).
Densamme, Dissertatio de Oneribus Publicis Sveciæ, sub Imperio R. Gustavi Adolphi; (Resp. P. N. Uhr) Upsala 1784; sid. 8, 9. (Qvarntullens och Mantalspenningarnes införande; mycket kort).
Densamme, Utkast til Föreläsningar öfver Svenska Historien; Stockholm 1805, 1804; III. Stycket sid. 32. (Obetydligt).
J. Hallenberg, Svea Rikes Historia under Konung Gustaf Adolf den Stores regering; Stockholm 1790—1796. V. del. sid. 344, f. (Den bästa och utförligaste framställningen om Qvarntullens införande).
