malningsnäringar, och af staten lemnad tillåtelse blef verkliga villkoret för qvarnars användande för tulltägt. Derefter försvunno de gamla benämningarne småningom och de nu brukliga af Tull- och Husbehofsqvarnar inkommo i stället[1].
- ↑ Ordet Tullqvarnar begagnades redan på 1500-talet, men Husbehofsqvarnar tro vi tillhöra det 18:de århundradet. Att mala till husbehof omtalas dock; det heter t. ex. i en Skattläggning å Qvarnar i Fällingsbro, Näsby och Ervalla den 12 Maj 1629: ”5:o Prästeqvarnen een gammul quarn, medh ett par Steenar som maala miööl, och ett par små steenar som gå allenast malt, kan gå hööst och wår, haffwer hertill intet varit
haft tillfälle att se, nämligen 5 i Riks-Archivet, 4 i Kammar-Collegium (Advocatsfiscals-Contoret) och en tillhörig Hr General Directör Livijn. De sägas alla vara utdragna af Lagen, Recesser och gamla Stadgar med några nödtorftige förbättringar, och förete ej andra olikheter, än sådana, som kunna tillskrifvas vårdslösa eller förbättrande afskrifvare. Men i afseende på datum äro de ganska olika. Trenne äro odaterade; tvenne sägas gjorda 1574; en i Nyköping 1590, trenne 1591, dock synes på en förut hafva stått 1590, och slutligen en 1624. De tillskrifvas alla Carl, utom en, och han kallas Konung äfven i dem af åren 1574 och 1624. Uti denna ena, som är odat. heter det: ”Efter detta sätt vill K. M:t vår allernåd. Herre och är samtyckt af den högborne Furste Hertig Carl,” m. m. Rubriken på en med årtalet 1591 börjas så: ”Efter detta sätt wil Högborne Furste och Herre Hertig Carl, Sweriges Rijkes Arffurste, Hertig til Sudermanneland, Närike och Wermeland, at Hans Furstel. Nådes och Herres Landbofogdar skola syn holla” m. m. Oss synes troligt, att den aldrig under viss datum och med underskrift blifvit utfärdad, utan ändock till rättelse meddelad, samt att de olika årtalen blott utvisa när afskrifterna skett. — Dessutom hafve vi funnit flere uppsatser om husbyggnader och husesyner, dels i sammanhang med ifrågavarande husesynsordning, dels särskildt, innehållande ungefär samma stadgande, som den, men olika uppställda; de sakna uppgift om upphofsman och datum, utom en, som kallas ”Carl IX:s Recess om Husesyn, huru den hållas skall och hvad böter deraf följa, a:o 1605, den 16 Junii.” Dessa uppsatser upptaga ej något stadgande om qvarnar.
