Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Gnistan.
Ett litet, glödande stoftgrand blott,
Som svikit sin varma härd
Och ut bland mörker och strider går
I rymdernas vida verld;
Som svikit sin varma härd
Och ut bland mörker och strider går
I rymdernas vida verld;
Som tror sig danad för högre mål
Än jordlifvets trånga rund,
Men slagen faller i djupet ned,
Ack! just i sin segers stund.
Än jordlifvets trånga rund,
Men slagen faller i djupet ned,
Ack! just i sin segers stund.
En hugstor tanke, som vilse gått
Från sanningens rätta stråt.
Som omedvetet för eget väl
Lagt hinder och lågt försåt.
Från sanningens rätta stråt.
Som omedvetet för eget väl
Lagt hinder och lågt försåt.
62
