Hoppa till innehållet

Sida:Kalevala (Collan) 1922 förra delen.djvu/189

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

 §  §

185


Sång 13.
Fötter utav strandens käppar,
Ben av stänger ifrån kärret,
Ryggen av en stör ur gärdet,
Senorna av torkad höstubb,
Ögonen av insjöblommor,
Öronen av träskets näckblad,
Inre huden utav granbark
Och av murkna stubbar köttet.
 Hiisi nu sin älg förmanar,
120. Talar dessa ord till djuret:
»Spring nu, Hiisis älg, med snabbhet,
Stolta kreatur, dig skynda
Bort till renars samlingsställen,
Till de fält, där lappar leva;
Låt skidlöparn svettig bliva,
Främst av alla Lemminkäinen!»
 Hiisis älg med snabbhet springer,
Renen löper oförtövat,
Nedom Pohja-gårdens visthus,
130. Långs de fält, där lappar leva,
Sparkar ut en så ur kåtan,
Stjälper kittlarna på elden,
Vräker köttet uti askan,
Spiller soppan över härden.
 Nu ett häftigt larm begynner
På de fält, där lappar leva:
Lapplands hundar börja skälla,
Lapplands barn, de börja gråta,
Lapplands kvinnor börja skratta,
140. Alla övriga att brumma.