Den här sidan har korrekturlästs
§ §
197
Sång 14.
Och en doft av vört ur lunden,
Lukt av skirat smör ur kärret.
»Skogens dotter, ljuva tärna,
Tuulikki, du Tapios dotter!
Driv din hjord till brända marker,
Ut på öppna svedjesträckor!
Om den är för trög att springa,
Eller alltför lat att löpa,
Hämta då ett spö ur lunden,
180. Bryt ett björkris i en skogsdäld,
Vidrör därmed djurens sidor,
Och bestryk dem under bogen,
Egga dem att skyndsamt springa,
Att med större snabbhet löpa
Fram mot den, som här dem söker,
I hans väg, som ständigt jagar!
»När på väg din hjord har kommit,
Håll den då på själva vägen,
Framsträck dina tvenne händer
190. Som ett skrank på bägge sidor,
Att ej bytet sig förirrar,
Viker av från rätta vägen.
Skulle bytet sig förirra,
Vika av från rätta vägen,
Led det då på väg vid örat,
Styr det, med din hand kring hornet!
»Ligga ruskor över vägen,
Må du slänga dem åt sidan;
Stänges stigen av en trädstam,
200. Må du bryta den i stycken!
Lukt av skirat smör ur kärret.
»Skogens dotter, ljuva tärna,
Tuulikki, du Tapios dotter!
Driv din hjord till brända marker,
Ut på öppna svedjesträckor!
Om den är för trög att springa,
Eller alltför lat att löpa,
Hämta då ett spö ur lunden,
180. Bryt ett björkris i en skogsdäld,
Vidrör därmed djurens sidor,
Och bestryk dem under bogen,
Egga dem att skyndsamt springa,
Att med större snabbhet löpa
Fram mot den, som här dem söker,
I hans väg, som ständigt jagar!
»När på väg din hjord har kommit,
Håll den då på själva vägen,
Framsträck dina tvenne händer
190. Som ett skrank på bägge sidor,
Att ej bytet sig förirrar,
Viker av från rätta vägen.
Skulle bytet sig förirra,
Vika av från rätta vägen,
Led det då på väg vid örat,
Styr det, med din hand kring hornet!
»Ligga ruskor över vägen,
Må du slänga dem åt sidan;
Stänges stigen av en trädstam,
200. Må du bryta den i stycken!
