Den här sidan har korrekturlästs
§ §
217
Sång 15.
Kasta karlen ner i havet,
Vräk i Tuonis älv den döde,
Kanske blir han där en valross,
Växer kanske där till valfisk.»
Det var Lemminkäinens moder,
Ej sin gosse bort hon kastar;
Drager än ett tag i vattnet
Med sin räfsa utav koppar
Långs den svarta Tuoni-älven,
300. Långsmed strömmen, tvärs däröver;
Uppdrar huvudet och handen,
Hälften utav ryggens kotor
Och den ena sidans revben,
Flere andra smärre bitar,
Sammansätter nu sin gosse,
Formar härav Lemminkäinen.
Kött med kött hon sammanhäftar,
Ben vid ben hon åter fogar,
Led mot led hon sammanbinder,
310. Brustna ådror hon förenar.
Ådrorna hon själv förbinder,
Sammanknyter deras ändar,
Räknar alla ådersträngar,
Yttrar dessa ord och säger:
Läkningsord för ådrorna.
v. 315—376.
»O du ådrornas gudinna,
Suonetar, du fagra kvinna,
Du som ådror skickligt spinner
Med den nätta, vackra tenen,
Med en slända utav koppar,
320. Med ett hjul, av järn arbetat,
Vräk i Tuonis älv den döde,
Kanske blir han där en valross,
Växer kanske där till valfisk.»
Det var Lemminkäinens moder,
Ej sin gosse bort hon kastar;
Drager än ett tag i vattnet
Med sin räfsa utav koppar
Långs den svarta Tuoni-älven,
300. Långsmed strömmen, tvärs däröver;
Uppdrar huvudet och handen,
Hälften utav ryggens kotor
Och den ena sidans revben,
Flere andra smärre bitar,
Sammansätter nu sin gosse,
Formar härav Lemminkäinen.
Kött med kött hon sammanhäftar,
Ben vid ben hon åter fogar,
Led mot led hon sammanbinder,
310. Brustna ådror hon förenar.
Ådrorna hon själv förbinder,
Sammanknyter deras ändar,
Räknar alla ådersträngar,
Yttrar dessa ord och säger:
Läkningsord för ådrorna.
v. 315—376.
»O du ådrornas gudinna,
Suonetar, du fagra kvinna,
Du som ådror skickligt spinner
Med den nätta, vackra tenen,
Med en slända utav koppar,
320. Med ett hjul, av järn arbetat,
