Den här sidan har korrekturlästs
§ §
237
Sång 16.
Hon till orda tog och sade:
»Lögnaren jag genomskådar!
Om dig elden bragt till Tuoni,
Om dig lågan fört till Mana,
Vore dina lockar svedda,
Illa bränt ditt skägg därjämte.
O du gamle Väinämöinen,
Om en båt du här’från önskar,
Låt mig höra verklig sanning,
240. Kom till sist med dina lögner:
Huru kom du hit till Mana,
Då dig icke sjukdom dödat,
Ingen ofärd stor dig drabbat,
Eller annan död dig bortryckt?»
Sade gamle Väinämöinen:
»Om jag talat litet osant,
Om jag nyss med dig har gäckats,
Vill jag nu dock sanning tala:
Jag en båt med vishet byggde,
250. Timrade med sång en farkost,
Sjöng en dag och sjöng en annan,
Men uppå den tredje dagen,
Då gick sångens släde sönder,
Då brast meden under orden;
Efter borr jag gått till Tuoni,
Söker navare hos Mana,
För att släden sammanfoga,
Sångens skrinda åter laga;
Kom nu därför hit med båten.
260. Hämta färjan nu hitöver,
»Lögnaren jag genomskådar!
Om dig elden bragt till Tuoni,
Om dig lågan fört till Mana,
Vore dina lockar svedda,
Illa bränt ditt skägg därjämte.
O du gamle Väinämöinen,
Om en båt du här’från önskar,
Låt mig höra verklig sanning,
240. Kom till sist med dina lögner:
Huru kom du hit till Mana,
Då dig icke sjukdom dödat,
Ingen ofärd stor dig drabbat,
Eller annan död dig bortryckt?»
Sade gamle Väinämöinen:
»Om jag talat litet osant,
Om jag nyss med dig har gäckats,
Vill jag nu dock sanning tala:
Jag en båt med vishet byggde,
250. Timrade med sång en farkost,
Sjöng en dag och sjöng en annan,
Men uppå den tredje dagen,
Då gick sångens släde sönder,
Då brast meden under orden;
Efter borr jag gått till Tuoni,
Söker navare hos Mana,
För att släden sammanfoga,
Sångens skrinda åter laga;
Kom nu därför hit med båten.
260. Hämta färjan nu hitöver,
