Den här sidan har korrekturlästs
§ §
248
Sång 17.
Smider raskt och hamrar ivrigt
Under klang och dån och rassel,
Utan att om natten vila,
Utan uppehåll om dagen,
I den starke mannens mage,
I den kraftuppfylldes sköte.
Vipunen, den sångförfarne,
Själv till orda tog och sade:
»Vem bland männer kan du vara,
150. Vilken ur de hjältars skara?
Hundra hjältar har jag slukat,
Bragt om livet tusen männer,
Har dock ej din like slukat!
Kolen stiga mig i munnen,
Bränder träda på min tunga,
Järnets slagg uti min strupe.
Sånger för
avlägsnande
av plågor
v. 157—504.
»Fly, vidunder, vandra hädan,
Drag åstad, du landets plåga,
Innan jag din moder uppsökt,
160. Vänt mig till den ålderstigna!
Om jag åt din moder säger,
Yppar detta för den gamla,
Får din moder mer att göra,
Större blir den gamlas möda,
När sig sonen illa skickar,
Barnet skada förorsakar.
»Icke vet jag det med visshet,
Ej egentligen jag inser,
Vadan du är hitslängd, Hiisi,
170. Vadan du, förvägne, kommit
Under klang och dån och rassel,
Utan att om natten vila,
Utan uppehåll om dagen,
I den starke mannens mage,
I den kraftuppfylldes sköte.
Vipunen, den sångförfarne,
Själv till orda tog och sade:
»Vem bland männer kan du vara,
150. Vilken ur de hjältars skara?
Hundra hjältar har jag slukat,
Bragt om livet tusen männer,
Har dock ej din like slukat!
Kolen stiga mig i munnen,
Bränder träda på min tunga,
Järnets slagg uti min strupe.
Sånger för
avlägsnande
av plågor
v. 157—504.
»Fly, vidunder, vandra hädan,
Drag åstad, du landets plåga,
Innan jag din moder uppsökt,
160. Vänt mig till den ålderstigna!
Om jag åt din moder säger,
Yppar detta för den gamla,
Får din moder mer att göra,
Större blir den gamlas möda,
När sig sonen illa skickar,
Barnet skada förorsakar.
»Icke vet jag det med visshet,
Ej egentligen jag inser,
Vadan du är hitslängd, Hiisi,
170. Vadan du, förvägne, kommit
