Hoppa till innehållet

Sida:Kalevala (Collan) 1922 förra delen.djvu/377

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

 §  §

373


Sång 23.
 »När om kvällen bad skall redas,
Inbär vatten, hämta kvastar,
Blöt dem färdiga på förhand,
Jaga röken ut ur bastun,
Utan att för länge dröja,
Utan att i bastun stanna,
Eljest kan din svärfar tänka
Och din svärmor tro och mena,
Att du lagt dig ner på laven,
360. Vräker dig på bänkens ända!
 »När du återvänt i stugan,
Bjud din svärfar då att bada:
»O min egen, gode svärfar,
Nu är bastun redd och färdig,
Vatten infört, kvastar redo,
Hela laven ren och skurad;
Gå att bada, överskölj dig
Huru mycket du behagar,
Jag skall badet slå på ugnen,
370. Stå till hands inunder laven!»
 »Stundar tiden för din spånad,
Tiden att din väv begynna,
Sök ej händighet hos grannen,
Bortom bäcken nödig insikt,
Råd och hjälp i andra gården,
Vävskedstinnar av en främling!
Själv förfärdiga ditt lingarn,
Spinn med egen hand ditt inslag,
Tvinna tråden lös och lucker,
380. Garnet mera fast och välsnott;