Den här sidan har korrekturlästs
§ §
414
Sång 25.
»Stig med duvans nätta fötter,
Trippa som en årta trippar
Över dessa rena gårdar,
Över dessa jämna marker,
Gårdar, dem din svärfar utsett,
Dem din svärmor bragt i ordning,
Över sonens slöjdeplatser,
Över dotterns gröna lindor;
Sätt din fot på stugans trappa,
150. Tag ett steg på farstugolvet,
Träd uti den vackra farstun,
Därifrån stig in i stugan,
Träd inunder frejdad takås,
Under dessa sköna sparrar!
»Redan hela denna vinter,
Redan under förra sommarn
Golvets andbenstiljor knarrat,
Väntat att av dig beträdas,
Gyllne taket högljutt dånat,
160. Väntat dig att gå därunder,
Fönstren fröjdat sig och väntat
Dig, som skall vid fönstren sitta.
»Redan hela denna vinter,
Redan under förra sommarn
Låsen skramlat högt av längtan
Att av ringprydd hand bli låsta,
Trösklarna sig redan nedsänkt
För den stoltas fina fållar,
Dörrarna sig ständigt öppnat,
170. Väntande sin öppnarinna.
Trippa som en årta trippar
Över dessa rena gårdar,
Över dessa jämna marker,
Gårdar, dem din svärfar utsett,
Dem din svärmor bragt i ordning,
Över sonens slöjdeplatser,
Över dotterns gröna lindor;
Sätt din fot på stugans trappa,
150. Tag ett steg på farstugolvet,
Träd uti den vackra farstun,
Därifrån stig in i stugan,
Träd inunder frejdad takås,
Under dessa sköna sparrar!
»Redan hela denna vinter,
Redan under förra sommarn
Golvets andbenstiljor knarrat,
Väntat att av dig beträdas,
Gyllne taket högljutt dånat,
160. Väntat dig att gå därunder,
Fönstren fröjdat sig och väntat
Dig, som skall vid fönstren sitta.
»Redan hela denna vinter,
Redan under förra sommarn
Låsen skramlat högt av längtan
Att av ringprydd hand bli låsta,
Trösklarna sig redan nedsänkt
För den stoltas fina fållar,
Dörrarna sig ständigt öppnat,
170. Väntande sin öppnarinna.
