Den här sidan har korrekturlästs
§ §
422
Sång 25.
Där vår unga and får gunga,
Vackra vattenfågeln plaska!»
Vackra vattenfågeln plaska!»
Därpå stora bröllopsskaran
Blev med mat och dryck förplägad,
Rundligen med stora stekar,
Med de allraskönsta kakor,
Med ett gott och kraftigt kornöl
Och med vört, som bryggts på vete.
Där fanns kokad mat tillfyllest,
390. Nog att äta, nog att dricka,
Att ur röda fat förtära,
Att ur sköna skålar spisa:
Kakor att i bitar brytas,
Smör att bredas över brödet,
Sik att uti stycken skäras,
Lax att skiftas ut i skivor,
Medelst knivar, silversmidda,
Bett, som voro guldbeslagna.
Oköpt rann det röda ölet,
400. Mjödet dracks ej för betalning,
Ölet flöt från sparrens ända,
Mjödet ur en uppställd tunna,
Läpparna av ölet sköljdes,
Sinnet livades av mjödet.
Vem blev utsedd nu att sjunga,
Bedd att sånger skickligt kväda?
Gamle trygge Väinämöinen,
Den evärdelige sångarn,
Blev med mat och dryck förplägad,
Rundligen med stora stekar,
Med de allraskönsta kakor,
Med ett gott och kraftigt kornöl
Och med vört, som bryggts på vete.
Där fanns kokad mat tillfyllest,
390. Nog att äta, nog att dricka,
Att ur röda fat förtära,
Att ur sköna skålar spisa:
Kakor att i bitar brytas,
Smör att bredas över brödet,
Sik att uti stycken skäras,
Lax att skiftas ut i skivor,
Medelst knivar, silversmidda,
Bett, som voro guldbeslagna.
Oköpt rann det röda ölet,
400. Mjödet dracks ej för betalning,
Ölet flöt från sparrens ända,
Mjödet ur en uppställd tunna,
Läpparna av ölet sköljdes,
Sinnet livades av mjödet.
Vem blev utsedd nu att sjunga,
Bedd att sånger skickligt kväda?
Gamle trygge Väinämöinen,
Den evärdelige sångarn,
