Den här sidan har korrekturlästs
§ §
201
Sång 39.
Flickans håg till mannens boning,
Även från ett ansett hemvist;
Och, jag stackars skepp, jag sörjer,
Gråter här, jag arma farkost,
Efter den, som ut i vattnet,
Som mig ut i sjön skall skjuta.
»Väl man sade, då jag gjordes,
Sjöng och påstod, då jag byggdes,
Att jag reddes till en stridsbåt,
180. Rustades till örlogsfartyg
För att gods till hemmet bringa,
För att rika skatter rymma;
Men till strid jag ej fått styra,
Ej på färder efter byte.
»Andra, även sämre fartyg
Färdas ständigt ut i örlig,
Kunna stridens stråt beträda
Trenne gånger varje sommar,
Bringa hem ett rikligt byte,
190. Gods och håvor i sitt lastrum;
Jag, ett väl hoptimrat fartyg,
Sammansatt av hundra bräder,
Måste murkna på min spånhög,
Vräkes här på timmerplatsen;
Markens allra sämsta maskar
Dväljas under mina vrängen,
Luftens ömkligaste fåglar
Bygga sina bon vid masten,
Alla ödemarkens grodor
200. Hoppa av och an i fören.
Även från ett ansett hemvist;
Och, jag stackars skepp, jag sörjer,
Gråter här, jag arma farkost,
Efter den, som ut i vattnet,
Som mig ut i sjön skall skjuta.
»Väl man sade, då jag gjordes,
Sjöng och påstod, då jag byggdes,
Att jag reddes till en stridsbåt,
180. Rustades till örlogsfartyg
För att gods till hemmet bringa,
För att rika skatter rymma;
Men till strid jag ej fått styra,
Ej på färder efter byte.
»Andra, även sämre fartyg
Färdas ständigt ut i örlig,
Kunna stridens stråt beträda
Trenne gånger varje sommar,
Bringa hem ett rikligt byte,
190. Gods och håvor i sitt lastrum;
Jag, ett väl hoptimrat fartyg,
Sammansatt av hundra bräder,
Måste murkna på min spånhög,
Vräkes här på timmerplatsen;
Markens allra sämsta maskar
Dväljas under mina vrängen,
Luftens ömkligaste fåglar
Bygga sina bon vid masten,
Alla ödemarkens grodor
200. Hoppa av och an i fören.
