Den här sidan har korrekturlästs
§ §
230
Sång 41.
Den som hämtar dina tårar
Upp ur vattnets klara böljor.»
Sade gamle Väinämöinen,
Tog till orda själv och talte:
»Den som samlar mina tårar,
Den som dessa droppar hämtar
Upp ur vattnets klara böljor,
Skänker jag en silkesklädnad.»
Kraxande då kommer korpen;
240. Sade gamle Väinämöinen:
»Gå att taga mina tårar
Upp ur havets klara böljor,
Och en silkesdräkt jag ger dig!»
Korpen finner dem dock icke.
Detta hör den blåa knipan,
Och till stället hon sig närmar.
Sade gamle Väinämöinen:
»Ofta nog, du blåa knipa,
Doppar du din näbb i vågen,
250. Söker du i vattnet svalka:
Gå att samla mina tårar
Under vattnets klara yta!
Jag den bästa lön dig giver,
Skänker dig en silkesklädnad.»
Knipan skyndar då att söka
Gamle Väinämöinens tårar
Under vattnets klara yta,
I den svarta dyn på djupet:
Samlar tårarna ur havet,
260. Hämtar dem i Väinös händer,
Upp ur vattnets klara böljor.»
Sade gamle Väinämöinen,
Tog till orda själv och talte:
»Den som samlar mina tårar,
Den som dessa droppar hämtar
Upp ur vattnets klara böljor,
Skänker jag en silkesklädnad.»
Kraxande då kommer korpen;
240. Sade gamle Väinämöinen:
»Gå att taga mina tårar
Upp ur havets klara böljor,
Och en silkesdräkt jag ger dig!»
Korpen finner dem dock icke.
Detta hör den blåa knipan,
Och till stället hon sig närmar.
Sade gamle Väinämöinen:
»Ofta nog, du blåa knipa,
Doppar du din näbb i vågen,
250. Söker du i vattnet svalka:
Gå att samla mina tårar
Under vattnets klara yta!
Jag den bästa lön dig giver,
Skänker dig en silkesklädnad.»
Knipan skyndar då att söka
Gamle Väinämöinens tårar
Under vattnets klara yta,
I den svarta dyn på djupet:
Samlar tårarna ur havet,
260. Hämtar dem i Väinös händer,
