Den här sidan har korrekturlästs
FEMTIONDE SÅNGEN.
Mariatta, vackra barnet,
Växte länge uti hemmet,
I sin höge faders boning,
I sin kära moders stugor;
Kedjor fem hon nötte sönder,
Ringar sex av stål förslet hon
Med sin faders många nycklar,
Som vid hennes midja blänkte.
Halva tröskeln av hon nötte
10. Med sin klädnings granna fållar,
Dörrens halva bjälke upptill
Med den släta silkesduken,
Hälften av dess sidoposter
Med de fina ärmuppslagen,
Golvets tiljor uti stugan
Medelst sina kängors klackar.
Mariatta, vackra barnet,
Denna lilla unga flicka,
Levde länge uti kyskhet,
20. Bibehöll beständig oskuld
Växte länge uti hemmet,
I sin höge faders boning,
I sin kära moders stugor;
Kedjor fem hon nötte sönder,
Ringar sex av stål förslet hon
Med sin faders många nycklar,
Som vid hennes midja blänkte.
Halva tröskeln av hon nötte
10. Med sin klädnings granna fållar,
Dörrens halva bjälke upptill
Med den släta silkesduken,
Hälften av dess sidoposter
Med de fina ärmuppslagen,
Golvets tiljor uti stugan
Medelst sina kängors klackar.
Mariatta, vackra barnet,
Denna lilla unga flicka,
Levde länge uti kyskhet,
20. Bibehöll beständig oskuld
